Du dör inte av en godisbit. Du får äta tårta utan att någon fyller år. Och du behöver inte träna bort det du har ätit. Det kan låta självklart. Men ändå måste vi påminna varandra.För det finns så många regler kring hur vi ska leva. Vad vi ska äta, hur mycket vi ska röra oss, hur kroppen ska se ut. Till och med vilan ska gärna vara genomtänkt och göra oss redo att prestera igen. Och när vi lyckats följa alla råd finns det alltid någon som berättar att vi borde göra lite till.Jag undrar vad det gör med oss. När tårtbiten kommer med en förklaring. När vi säger att vi har ”syndat” för att vi har ätit något gott. När en lugn dag i soffan känns som något vi måste försvara. Som om njutning är fel.Jag vill att det ska finnas plats för att äta något bara för att det är gott. För att vila fast disken står kvar. För en promenad som får sluta på ett kafé, utan att någon behöver räkna på om den fortfarande var värd att gå.Självklart spelar det roll hur vi tar hand om kroppen. Men var finns relationerna i alla råd om hur vi ska leva? Människorna vi kan skratta med, känna oss trygga hos och ringa när livet är svårt?I en stor forskningssammanställning med över 300 000 deltagare såg forskarna ett tydligt samband mellan starkare sociala relationer och bättre överlevnad. Även WHO lyfter gemenskap och sociala band och betonar att social hälsa behöver tas på lika stort allvar som fysisk och psykisk hälsa.Ändå känns det som att vi oftare får höra att vi borde hinna med ett träningspass än att vi borde hinna träffa en vän. Jag tycker att en middag med människor vi tycker om måste få ta plats utan att kännas som ett avsteg från ett hälsosamt liv. Att sitta kvar vid bordet, ta en bit tårta till och prata tills kaffet har kallnat. Den stunden har också ett värde när vi pratar om hälsa. Ibland kan det viktigaste vara att få känna sig nära någon. Då får träningspasset vänta. Samtalet om hälsa blir väldigt fattigt när gemenskapen, glädjen och vårt psykiska mående knappt får plats. För hur hälsosamt är egentligen ett liv där man ständigt är rädd för att leva ohälsosamt?Det går inte att se på en människa hur mycket glädje hon känner. Hur fri hon är i sina tankar. Om hon kan äta middag med vänner utan att få ångest efteråt, eller vila utan att känna sig värdelös. Det måste också få räknas när vi pratar om att må bra.Psykisk ohälsa kan vara livshotande. Därför behöver vi ta den på allvar, också i ett samhälle som gärna berömmer disciplin och prestation utan att fråga vad de kostar människan bakom.Jag önskar oss lite mer utrymme att vara människor. Att ta hand om oss på ett sätt som också lämnar plats för det vi tycker om. Du behöver inte göra dig förtjänt av varenda god stund. Och njutning behöver inte vara något stort. Det kan vara kaffet i lugn och ro. En extra stund under täcket. Tårta en vanlig tisdag. Att skratta så mycket att man glömmer hur man ser ut.Ingen av oss vet hur länge vi får vara här. Jag hoppas att vi får många år. Och jag hoppas att vi får känna att de åren är våra att leva.
